teamZigge

Kategori: Bilder - Hoppning

Pay & Jump 10 April - Zigge 110 cm

Efter 100-rundan kände jag som sagt hur hornen växte fram och jag ville in igen och hitta ett bättre flyt. Dessutom kände jag att jag ville in i 110 bara för att liksom. Nu jäklar. Så sagt och gjort, in på framhoppningen igen...
 
Framhoppning
När vi skulle hoppa fram till 110 var det väldigt många ekipage som skulle hoppa sååå lågt. Så dom sänkte hindrena till typ 70 cm och sen när de var klara med dem lät dom hindren vara kvar så. Rätt taskigt kan jag tycka. Men men... När någon tillslut höjde upp till 110 passade jag på att skrika hoppning och sen körde jag. Jag ville inte hoppa fram ås mycket, utan mest bara något språng på den högre höjden. Han var ju liksom redan framriden men vi behövde känna på den nya höjden.
 
 
 
Banan 110 cm
Den här gången skötte sig Z bättre på banan innan start. Och faktiskt var vi bättre den här rundan. Vi hade bättre flyt, vi kom bättre på hindrena... Jag var bättre.. Ja.. Tills hinder nummer 6 då. Där kan man säga att det blev en rätt stor miss i kommunikationen. Jag var HELT säker på att han skulle göra som han gjort typ hela dagen, hoppa av stort även om det skulle innebära rivning. Men nej. Han la in det där minisprången och hoppade sen rätt åt höger över hindret. Som ni ser åker jag ju helt snett och mitt högerben flyger av. Jag tar typ ett beslut att hoppa av i farten då jag känner att min vänsterfot är låååååångt in i stigbygeln och min STORA skräck är att fastna i stigbygeln. Jag försökte göra någon form av rullning i landningen så att ingen kroppsdel skulle hoppa ur led.. Det har ju hänt ett par gånger förr. Och jag klarade mig bra. Ställde mig upp direkt och borstade av mig. Tur man inte är fotbollsspelare.
 
Jag tog en paus och insåg att knät hade fått en ordentlig smäll. Men vilade några minuter innan jag bestämde mig för att hoppa upp och hoppa ett par hinder igen. Åtminstone ta något språng inne på framhoppningen. Jag gick in där och tog ett språng på ett liiiiitet räcke. Gick bra. Sen över oxern på 110 och vi totalrev den. Men men.. Då hörde jag hur de började prata om att höja till 120 och då skyndade jag mig in på banan och slutförde. Hoppade om hinder nummer 6 och jag fullkomligt älskar hur kul det ser ut på filmen, för när v tog om hindret ser det så himla enkelt ut. Haha! Jag hade ingen bestämd plan när jag gick in där igen, så jag tänkte typ "Jag hoppar 6an, och känns det bra så tar jag 7an och kanske 8an... 9an som är kombination kan jag ju strunta i.... Eller så slutför jag ...Hmm...". Dumt att inte ha tagit beslutet innan jag började. Som ni ser på filmen svävar mina tankar runt när jag rider an mot 7an vilket gör att vi river den. Även mot 9an är jag helt i beslutsångest fram till ett par språng innan då jag bara "Äsch vafan vi kör!" och ja.. Det gick ju därefter. Men det är tur att jag har världens snällaste, bästa häst!
 
Jag älskar verkligen det med Zigge. Hur tokigt det än blir på något hinder så kan han sudda ut det och ta om hindren utan minsta tillbakatanke på vad som hände innan. Han gå in som att inget hänt. Fantastiska lilla djur! ♥ Det är också en av anledningarna till att jag köpte just Zigge från första början. För jag kan känna mig trygg på honom och vi kan ha kul i de här klasserna utan någon nervositet. Underbart!

Pay & Jump 10 April - Zigge 100 cm

 Äntligen Pay & Jump igen! Både jag och Zigge var nog lika glada och pirriga för det! Vi var anmälda till 100 + 110, men eftersom vi var lite ringrostiga tänkte jag att vi börjar med 100 och sen ser vi om jag känner mig nöjd, tar en till runda eller vågar mig på 110. Såklart kom hornen fram efter det här rundan och det blev både 100 och 110.
 
Framhoppningen 100 cm
Inne på framhoppningen den här gången hade dom valt att köra ridning i ett varv. Egentligen en bra sak eftersom det minskar det röriga som lätt kan bli., Men för mig blev det inte jättebra. Det var vänster varv och det är ju vårt sämsta varv. Men det var bara att göra det bästa av situationen och galoppera fram honom i vänster galopp och i förvänd galopp, haha! Framhoppningen gick ändå rätt okej. Vi hoppade dock av stort på varenda hinder. Men det blir ju lätt så när Z är så pigg och laddad. Då tycker han att 100 är rätt lågt och så skiter han i att kolla avstånden och jag har inte så mycket att säga till om. Jag har så svårt att se avstånd så jag åker mest med känns det som, haha!
 
 
 
Banan 100 cm
Väl inne på banan skrittade vi runt när starten före hoppade. När vi sen fick startsignal så blev det lite mycket för Zigge och han körde sin "Nu tänker jag inte gå ditåt" och stod och snurrade lite. Innan vi red fram skrittade vi ut en sväng i skogen eftersom jag hade så gott om tid den här gången, men då gjorde han också såna här grejer. Fast då stod han på bakbenen och snurrade. Blä. Hur som helst. Till slut kom vi igång och vi startade. Zigge blev väldigt pigg och man ser mellan hinder ett och hinder två hur han tänker "Släpp mig matte, jag kan det här!" Men jag tycker nog ändå att jag lyckades reda ut det hela rätt bra. Det är dock så roligt att titta på filmen för det ser rätt lugnt och sansat ut. Känslan när man väl sitter där är att han ska explodera vilken sekund som helst, haha! Det blev en lite ojämn runda med dåliga avsprångspunkter och jag hamnar efter i några språng, men men. Det är bara att öva som gäller. Vi blev i alla fall felfria denna gång och vi hade ku! :)

Hoppasset 8 April - Zigge

 
Älskade lilla hästen fick hoppa igår. Han blev SÅ glad! Till en början höll han sig lugn och sansad men efter ett tag taggade han igång som en galning och körde öronskakningarna i svängarna, haha! Det är så himla roligt att sitta på en så lycklig häst! Vi byggde bara upp två hinder, ett räcke och ett stigsprång. Vi tog inte jättemånga språng, utan jag ville endast känna lite på hur det kändes att hoppa honom. På söndag är det Pay & Jump och då har vi planerat att vara med. Åh herregud, han kommer vara SÅ pigg!
 
Vi hoppades som sagt inte jättemycket, och hoppade mest lite "lagom höga" hinder på 100cm men tog ett par språng som låg på 110 och 115. Duktig häst och skönt för honom att ha en ryttare som nästan ser hindrena nu. Haha! Ögonoperationen lär uppskattas även av Ziggemannen.
 
Vi kom rätt bra på de flesta hindren, men hoppade väl av lite väl tidigt på några språng, men ja, han var så jäkla pigg och drog iväg ett par gånger, haha! Men det kan få vara lite så när man är så positiv!
 
 

Hoppasset 18 Mars - Zigge

 
I fredags fick Z äntligen hoppa igen. Kändes som det var evigheter sedan! Det tror jag at även Zigge tyckte, hehe! Vi gjorde en jättenyttig övning som uppvärmning. Det låg lite upphöjda bommar på en volt, tre stycken som då var utspridda på 20 metersvolten. Vi började med att rida utanför dessa bommar och lägga mindre volter runt varje bom. Varteftersom det gick bra så fick han galoppera över först en avbommarna och sen lägga volter unt de andra två. När det fungerade fick han galoppera över två bommar och runt en. Sen över alla. Han blev himla fin och följsam av det faktiskt.
 
Som avslutning fick han hoppa över ett räcke på långsidan. Rättså okomplicerat men samtidigt tycker jag det är lite svårt med så lång anridning. Det gick rätt okej, lite upp och ner kan man väl säga. Det kändes att vi inte hoppat på länge. Men mestadels blev det bra.
 
En gång blev det dock himla tokigt. Vi kom på heeeelt fel avstånd och jag vågade inte lita på min syn, utan fick lita på Zigge att han grejade det. Men han kände väl att det blev fel och att jag ändå bara red på, så helt enkelt en miss i kommunikationen. Resultatet blev att vi kom på helt fel avstånd och han tänkte hoppa av stort eftersom jag tryckte av. Men han kände nog att han inte räckte till, för mitt i upphoppet ångrade han sig och satte ner frambenen igen vilket gjorde att vi hoppade rakt igenom bommen. Som tur var så hade vi endast en bom som dessutom var ganska lätt så den flög bara iväg och Zigge försökte att hoppa undan för den. Jag satt kvar och kände inte ens att jag hängde lite löst, skönt. Men tokigt blev det. När vi tog om det är han ju världens bästa häst som helt modigt bara gör om och gör rätt. Inget från kraschen satt kvar. Älskade Zigge! ♥

Hoppasset 20 Februari - Zigge

Det var SÅ roligt att äntligen få hoppa igen, men oj vad man känner sig ringrostig när man inte gör det hela tiden. Zigge var såklart glad att få skutta lite och han var härligt pigg. Vi hoppade tillsammans med Zigges gamla hagkompis Dudley, en supersöt D-ponny. Tidigare på dagen hade de haft hoppträning och då bad vi att de skulle lämna kvar hinder, så vi hoppade helt enkelt en del avdet som gjorts på hoppträningen, men med en egen liten twist.

 
 

Dagens hopptävling - 110 cm

 
Framhoppningen
Jag var i precis lagom tid till framhoppningen, superskönt! Sen när jag väl fick gå in började jag med att bara trava och galoppera runt. Eftersom vi hade varit inne en runda redan ville jag inte köra alltför mycket, men ändå så att han kom igång. Han fick nämligen gå ut i hagen mellan mina starter, perfekt med hemmatävling! När jag väl började hoppa gick det inte toppenbra. Lilla krysset kom vi fel på i stort sett varje gång, och sen på räcket blev det lite halvdant. Jag gick då på oxern eftersom jag vet att det inte lönar sig att bara sitta och nöta. Oxern gick helt okej, vi fick ett litet omtramp, men han löste det bra. Jag tog inget mer.
 
Banan
När jag kom in på banan den här gången var det en start som höll på att rida sin, så det var inte lika stressigt. Skönt. När jag kom in kände jag att några av hindrena var lite höga, och fegisen i mig tog över lite grann. Men när jag väl fick startsignal och alla kompisarna ropade hejarop så kändes det bra, vi grejar ju det här. Vi fick till ett riktigt bra flyt de första fyra hindrena, men sen dök feigsen upp igen så jag red lite dåligt till femman. Zigge fick lite blandade signaler av mig och det gjorde att han inte riktigt hann få upp benen. Ett pet. Sen kom kombinationen som vi kom lite nära inpå, men han löste det bra. Sista hindret var flytet inte riktigt bra, vi tappade lite energi i svängen, men ändå helt okej.
 
Resultat
4 fel. Jag är jättenöjd, vår debut i 110. Nu längtar jag till nästa gång!
 

Dagens hopptävling - 100 cm

Framhoppning
På framhoppningen kändes det ganska bra faktiskt. Jag tror aldrig det har känts så bra på en framhoppning som till 100-klassen. Jag fick till en hel del bra språng på både räcket och oxern. Men jag fick lite gott om tid, så ajg skrittade runt emellan också. Tror att det kan ha varit bra för att få återhämta mig lite. Inför att jag skulle gå iväg och starta så trodde jag att det var min tur frågade och fick ett "nej det är du sen". Så jag fortsatte skritta runt. Sen plötsligt var det visst min tur, så jag red bort till tävlingsbanan. 
 
Banan
När jag blev insläppt drogs en startsignal igång och jag tänkte, herregud här går det fort, bäst jag rider in på banan så jag kan hinna snurra där lite medan den här starten rider sin runda. Men plötsligt försvann alla ekipage från banan och jag förstod att det var visst min startsignal. Så jag fick skynda mig att fatta galopp och starta. Gissa hur det blev... Varken jag eller Z var beredd på att det kom ett hinder på nummer 1, så vi rev den. Kul start. Jag satt fortfarande och var osäker på om det verkligen var min start, så hinder nummer två och tre blev lite som de blev. Efter det insåg jag att det måste var min start eftersom ingen sagt något. Så då började jag rida, och den delen av banan blev bra mycket bättre. Ps. Kolla språnget på trean, jag kan säga att det kändes som att han hoppade över ett hus!
 
Resultat
4 fel i grunden
 

Härlig hopptävlingsdag!

 
Åh min fina fina häst! Vad jag är lyckligt lottad! Idag har vi tävlat hoppning på hemmaplan, det blev 100 + 110. Vi har inte hopptränat på över en månad, och ändå gör han det så bra! Jag är ju en nervös liten människa som ska hoppa runt på vad jag tycker ändå är ganska höga hinder. 100 cm känns helt okej, men 110, då är det högt!
 
Jag är jättenöjd med dagen, även om jag såklart gärna hade lyckats få till lite bättre resultat. Men jag är som sagt himla nöjd ändå. Z gjorde alla rätt, jag gjorde några små missar. Men, jag kan itne förvänta mig så mycket. Vår debut i 110 gick riktigt bra ändå!
 
Jag kommer självklart lägga upp mer ingående info om mina starter här, jag tror jag gör ett inlägg per start med filmer också, för jag har så många fantastiska människor runt omkring mig som hjälpte mig att filma ritterna! Bästa ni! ♥
 
Bilden ovan är tagen av Emma Palmertz och är från vår start i 100-klassen.

Dagens Pay & Jump

 
Vilken häst jag har! Tänk att jag fått äran att äga den här underbara silverprinsen! Tihi :) Med andra ord, dagen har gått riktigt bra! Vi debuterade idag 110 på Pay & Jump, superduperkul! Men det får ni läsa om lite längre ner ;) För först tar vi 100-rundan!
 
Framhoppningen 110 cm
Jag tror att jag aldrig någonsin har varit så bra på en framhoppning! Ni vet ju att jag alltid brukar skriva att räcket gick dåligt och att det liksom är min lott i livet. Jag rider dåligt på räcket på framhoppningen. Det spelar ingen roll hur många gånger jag hoppar det. Men idag var det inga problem! Jag hade fokus och red som ett riktigt proffs! (Hehe, njaa, men väldigt bra för att vara mig!) Kändes mycket lovande inför dagens starter.
 
Banan 100 cm
När jag kom in på banan var Z lite på spänn, men mest för att han var laddad och glad. Det är liksom en bra spändhet. Dessutom går den över när vi börjar galoppera. När vi fick startsignal satte vi igång och började. Jag hade lite kämpigt att få ihop honom, men kände ändå att det var kontrollerat. Vi hamnade lite långt ifrån men då red ändå jag på så vi fick ta i lite istället för att lägga in det där pluttesprånget innan som jag annars gärna trycker in när jag blir osäker. Så som ni ser på filmen hoppar vi av lite tidigt på en del hinder, men men. Mot slutet (typ hinder 6) fick jag ihop honom lite bättre, och resten flöt på bra. Det var precis som förra helgen, det kändes riktigt kul!
 
 
 
 
Framhoppningen 110 cm
När vi skulle in på framhoppningen igen efter en lång stunds skrittande så fick Z nån knäpp. Började snurra runt och stå lite på bakbenen och skulle minsann inte gå in. Men han blir sådär ibland när han blir laddad. Jag travade ett varv och sen var det borta. När jag kom in där sen blev det lite rörigt för mig. Det var hästar med lite särskilda behov där inne, men det är nyttigt. Zigge var glad i alla fall. När vi började hoppa kändes det ganska bra på räcket, men oxern blev det bara fel på. Jag tog bara två språng på oxern och det andra språnget blev ett "rakt-upp-hopp" så jag vistades lite för högt ovanför sadeln än vad som känns bra. Men men. Tanken var att hoppa oxern en gång till så det skulle bli bra innan jag skulle in, men det blev inte så.
 
Banan 110 cm
Väl inne på banan tittade jag på hindrena och de såg in såååå höga ut. Men några såg lite höga ut. Nervositeten var med mig hela tiden, haha! Fast blandat med glädje. När vi fick startsignal styrde jag på hinder nummer 1, men fick inte riktigt till det till det hindret. Det gjorde att vi kom lite nära, och det satt i även till andra hindret, men han knixade sig över båda felfritt. Sen vaknade jag och började rida lite bättre. Nervositeten som jag kände på hinder 1 och 2 vändes om till en "Nu har jag ju gett mig in här, då får jag ju se till att rida för det"- känsla.Och då blev det helt klart lite bättre. Vi låg lite bättre till hindrena då också. Och det blev en felfri runda! Vår första 110-runda! Jag är supernöjd!
 
 
Tusen tack till Therese som filmade mina rundor :)

Off to hoppträning!

 
 
Nu är det dags för hoppträning! Idag ska jag ha den här fokusen som på bilden från förra helgens tävling! Jag har verkligen blicken med mig! Heja heja!

Tävlingen i söndags

 
Åh vad roligt det var att hoppa i söndags! Jag som inte alls hade laddat upp för en tävling egentligen, utan anmälde mig någon dag i förväg bara. Jag hade riktigt riktigt kul! Och jag är SÅ nöjd med vår insats! Jag hann inte rida kvällen innan (stod och övervägde att sadla kl.22.05, men valde att skippa det och ta problemen dagen efter)
 
Framhoppningen
Jag startade ju som nummer 2 för dagen vilket var superskönt! Jag hade då en stund inne på framhoppningen då det inte var så många där. Men de kom lagom till jag började hoppa, haha! Jag kan åtminstone konstatera att jag behöver öva mig i att rida på en framhoppning. Jag har så himla svårt att fokusera på mitt och inte bara ägna mig åt att se upp för alla andra. Man måste våga ta plats. Men det gick ändå bra, jag hann hoppa så mycket som jag ville, men jag hade väl gärna kommit lite bättre på hindrena på framhoppningen. Zigge var dock lagom pigg, inte alls så överladdad som jag var rädd att han skulle vara.
 
Banan 100 cm
När det var min tur att gå in på banan pirrade det lite i magen, men det var inte så himla nervöst som jag trodde. Lite hoppfegis som jag är så blir jag ju himla nervös i hoppningen ibland. Men när jag kom in på banan var det en cool Sandra. Jag var inte särskilt nervös. Självklart fanns lite pirr i magen, men mest var det bara riktigt roligt! Zigge lyssnade riktigt bra på mig och tog mina förhållningar mycket bättre än jag tycker att han gjort förut. Han var pigg och glad, men väldigt lyhörd.
 
Vi hoppade hinder nummer ett utan problem, även hinder nummer två. Jag kände mig jäkla fokuserad. Hinder nummer tre kom vi lite fel på, men jag lyckades vara snabb, hyfsat följsam och lyckades att itne störa honom så vi tog oss över det. Sen var det en ganska lång väg till hinder nummer fyra, det enligt mig lättaste hindret på hela banan. Gissa vad jag gör? Jag vänder upp och tycker att vi ändå ligger ganska bra, så jag bara dör lite. Lägger mig på mage och låter honom bli lång. SÅ onödigt, vi rev. Sen ryckte jag upp mig och hoppade kombinationen bra, och även de två sista hindrena.
 
Självklart är det liet synd att riva ett sånt skithinder, men jag är SÅ nöjd med vår runda! Efteråt kände jag bara "Fasen att jag inte ska hoppa en klass till nu", och det är precis den känslan jag vill ha! Fasiken! När jag köpte Zigge tänkte jag "Han är inte en världscupshäst, men han är jäkla fin och jag tror att jag kommer att kunna ha mycket roligt med honom." Precis den känslan hade jag efter vår ritt. Jag blir nästan rörd! ♥ Vår runda:
 
 
Ps. Lyssna vad vi får för låt! Inte fy skam att rida till den! ;)
 

Tävlingen igår

 
Självklart ska jag skriva en utvärdering, men har haft fullt upp och nu behöver jag åka till stallet för att prova en hoppsadel på Z! :D (Håll tummarna att den passar!!) Men ikväll kanske jag hinner skriva ett inlägg! Så länge får ni den här bilden på mig och Z från igår! Ni kan också få se dessa nedan. Jag ÄLSKAR Zigges lycka i den första bilden!
 
 

Gårdagens hoppass - Zigge

 
Igår efter jobbet hetsade jag till stallet där jag mötte Therese och Malin. Ett hoppass stod på schemat för vår del! Jag hade knåpat ihop en övning som vi byggde upp. Jag lägger upp den här senare.
 
Vi började jobba i trav över ett gäng bommar, och Z kändes faktiskt rätt fin. Fokus på passet idag var kontroll, reglage, vändningar och engagemang. När vi värmde i galopp tog vi ett gäng sockerbitsbommar och bara låg och rullade på. Vi tog också min favoritövning. Två små hinder på långsidan där man varierar antalet galoppsprång. Vi byggde upp det för att på den låååååga höjden ligga på 6 jämna. Sen rullade vi på 6 galoppsprång, sen 5 och sen 7. Det gick riktigt bra för oss båda! Jag var glatt överraskad över min och Zigges nivå på det här. Vi gjorde hela det här utan större problem. För bara ett par månader sedan kändes det ju som en omöjlighet. Nästa gång ska jag våga utmana lite mer och klämma in ett extra och även plocka bort ytterligare ett. Men jag tror att det är all min övning på att korta och länga honom. Kul att se resultat så snabbt!
 
Hur som helst, sen satte vi ihop en massa till en bana, och vi började lågt. Fokus på kontroll, inte fara iväg, hitta bra linjer. Ett bra flyt helt enkelt. Jag är även här rätt nöjd med oss. När vi sen höjde upp så fegar jag lite och vågar inte riktigt ta igenom förhållningarna, men när Therese skrek på mig att göra de där halvhalterna så blev det bra! En gång glömde jag vägen på slutet och höll på att hoppa fel hinder. Dock hann jag komma på det och göra en skitdålig sväng till det rätta hindret, men det var ändå jäkla nyttigt för mig att bara våga rida på hindret även om det blev lite tokigt. Det var i slutet och då låg det nog på närmare en meter tror jag? (Therese, hur högt blev det?)
 
 

Pay & Jumpen i söndags

 
I söndags var det ju Pay & Jump som ni vet, och jag var ju domare. Det gjorde att jag ju inte kunde hoppa, det är ju svårt att vara på två ställen samtidigt. Därför bad jag Elin i stallet att ta en runda på Zigge, så att han åtminstone fick vara med. Och jag är SÅ glad att jag gjorde det!
 
Elin och Zigge hoppade en runda i 90 och dom gjorde det toppenbra! Man ser på hela Zigge att han är så glad och är så nöjd med Elins ridning. Han blir laddad och hon lyckas få tillbaka och ihop utan att dra i munnen på honom, då blir han ju väldigt olycklig. Så det är så himla underbart att titta på rundan för han är verkligen helt geniunt lycklig över att vara inne på banan med Elin. Nu ångrar jag mig bara att hon inte hopade en runda i 100 också ;)
 
Ps. Glöm inte att titta i HD :) 

Bilder från i söndags

 
Åh vad glad jag blev att Susanne hade tagit dessa bilder på mig och Z i söndags! Jag bara älskar glädjen hos min prins! Kolla på bilderna var glad han ser ut! Jag kan säga att känslan var att han var så glad att han kunde explodera! När han fattade att han skulle få hoppa omhoppning så blev han SÅ glad! Sötaste Zigge!
 
Fotat av Susanne Lindecrantz
 

Klubbmästare 2014 även i hoppning!

Fotat av Susanne Lindecrantz
 
Men hur galet är det här!? Jag och Zigge blev alltså klubbmästare även i hoppning på privathäst senior.Jag kan inte fatta det. Vilken häst jag har och vilken start på vår tävlingskarriär! Klubbmästare i både hoppning och dressyr. Superkul! Såhär gick det...
 
Dagen började ju väldigt tidigt då första start var 08.00 och jag hade startnummer 2. Jag satte fart och var lite sen in på framhoppningen. Men det visade sig vara bra för jag fick en jäkla fokus på uppgiften och jag har nog aldrig ridit på bra på en framhoppning. Efter inte alls särskilt lång tid kände jag mig redo, och då tog det inte många minuter innan det var dags för oss att gå in på tävlingsbanan.
 
Banan var en riktigt rolig bana, men jag hade lite svårt att minnas den. Jättenervös att jag skulle rida fel väg! Hur som helst, när vi skulle in på banan blev Z superspänd och vägrade gå in i ridhuset. Han stod faktiskt lite på bakbenen den busen! Vi fick hjälp att ta oss in i ridhuset och jäklar vad rolig Z var. Han tyckte att det mesta var lite läskigt där inne och gick och trippade med höga benlyft. Han spände liksom itne riktigt av innan jag fick startsignal, så det var ju bara att köra på.
 
Jag vände upp mot fösta hindret och plötsligt var det som att han sa "Jaha, ska vi bara hoppa en bana, då kör vi då!!" en gick banan faktiskt riktigt bra! Jag red dock lite bättre första halvan än andra, och vi var i och klonkade på flertalet av de senare hindren. Jag tror Z tyckte att det var lite lågt och slarvade. Men vi blev felfria!
 
Eftersom det inte var så många starter så gick vi in på framhoppningen och skrittade medans vi väntade på omhoppningen. Till slut hade alla ridit och det var visst bara jag och en till som var felfria. Dessutom var det jättekul för det var Helena som står i samma stall.
 
Sen blev det dags att förbereda sig på omhoppning och jag tog några språng över räcket och oxern, men med lite kortare anridning. Zigge gjorde ett grymt jobb! Han var så positiv och det kändes som att hela han visste att det var något speciellt med den här hoppningen.
 
När vi skulle in i ridhuset den här gången var Z inte alls lika spänd, men han var ändå lite taggad. När vi fick startsignal tänkte jag bara "Nu jäklar!!" Jag är ju lite feg i hoppningen och vågar ju inte svänga snävt och rida för vinst. Men en sväng hade jag tittat ut att jag kunde ta en liiiiite snävare väg. Så målet för omhoppningsrundan var(förutom att gå felfritt såklart) att våga göra den där svängen.
 
Vi startade på hinder nr 1, sen tog jag typ världens längsta sväng till 2an, och kom på i mitten att jag ju borde tagit en lite tightare väg. Men men, vi tog oss över 2an och styrde på till 3an. Här kom vi i korsgalopp och det var typ hur fladdrigt som helst. Men jag bara körde på och gasade. Vi tog oss över. Sen tog vi hinder nr 4, och sen satsade jag allt jag hade på att vända runt Z till hinder nr 7. Jag satsade så mycket att jag nästan höll på att missa hindret för att jag svängde FÖR MYCKET, haha! Men vi flög över det också och jag tror att Z visste att det var fart som gällde, för när jag sen skulle hoppa hinder nr 8 så behövde jag bara vrida huvudet så svängde han. Så vi hoppade det hindret helt galet snett, men felfritt! Vi var därmed felfria även i omhoppningen! Woho!!! Dock var vi ju inte jättesnabba och tog ju inte så mycket risker, så jag var helt säker på att Helena skulle klåoss. Hon är ju grymt mycket duktigare än mig.
 
Men det gjorde hon inte. Så vi vann helt enkelt, som den enda dubbelnollan för dagen :) Duktiga, fina, bästa Zigge! ♥
 
 

Fin bild från igår

 
Jag tror att Sofie kan vara bäst av alla jag känner på att fota Z. Här är en bild från igår där vi faktiskt ser fina ut, trots att det är en hopp-bild!

Dagens Pay & Jump

 
 Åh min fina häst idag är han guld värd! Visserligen precis som alla andra dagar! Idag var det ju Pay & Jump med rejäl tävlingskaraktär. Jag hade anmält mig till 100 + 100 och planen var att jag skulle hoppa båda rundorna. Jag brukar ju anmäla mig till två rundor med de senaste gångerna har det slutat med att jag kört en runda och sen fegat ur den andra med någon lagom dålig ursäkt som "Men det gick ju så bra i första nu..." eller "Men jag är ju faktiskt lite trött". Så målet idag var att rida två rundor.
 
Framhoppningen
Jag hade verkligen ingen aning när det var lagom att gå ut och skritta fram och av någon anledning hade jag fått för mig att jag hade lite bråttom. Det hade jag INTE. Jag skrittade fram i säkert 45 minuter. Men det gjorde ingenting, han behöver ju lång framskrittning! Väl inne på framhoppningen var det sjukt svårt. Min plan innan när jag laddade var att jag skulle tänka på att rida noggrannt, flytta lite för skänkeln, göra övergångar och sånt. Så att han skulle bli lite lydig liksom. Men det var ju bara kaos där inne. Jag hann knappt hoppa fram på något hinder på ordentlig höjd för alla bara la ner hindrena. Till slut sket jag i det och tänkte "Jaja, de första hindrena på banan får väl bli vår framhoppning då". Haha!
 
Runda 1
När det blev min tur kände jag att jag var lite nervös, men adrenalinet kickade in och jag körde järnet. Z var så laddad att han inte riktigt ville galoppera ordentligt till första hindret, men det gick bra ändå. Hela banan flöt på riktigt bra och jag kände att jag har så mycket bättre kontroll nu än sist. Det är dressyren och all lydnadsträning som gett resultat. Nej, det är inte supersnyggt. Nej, det är inte superharmoniskt. Men det är helt okej! Det blev en bra runda, vi höll igång det där jäkla vänster bakbenet och vi red vår första felfria runda! Tidigare har vi ju fått något pet, men inte den hrä gången minsann! Det var SÅ kul!
 
 
 
 Runda 2
Inför runda två gick jag in på framhoppningen igen men det var fortfarande mycket hindersänkare där inne, så jag struntade i det. Jag gick direkt in på banan igen. Jag hade endast ett par starter mellan mina starter, och ajg kände att jag gärna hade kunnat ha ett par till. Då hade jag hunnit återhämta mig lite bättre mellan rundorna. Men men. Andra rundan var väldigt lik första. Inga större problem, däremot svarade han ännu lite bättre på mina hjälper vilket gjorde att jag överred lite och därmed fick lite mindre flyt. Men det var marginellt. Också en mycket bra runda för oss. Äevn denna felri!
 
 
Givetvis är bilden tagen av bästa Sofie Lagergren och filmat har Hanna Nordenadler gjort, tusen tack tjejer! ♥

Gårdagens hoppträning - Zigge

 
Igår blev det hoppträning för mig och Z. Nu var det ju väldigt länge sedan vi hoppade senast och det kändes ju såklart på Zigge. Han blir liksom lite extra glad, lite extra ofokuserad, lite extra pigg, lite extra stark.. Ja, allt är extra helt enkelt. Men jag försöker att se det positivt, det är ju för att han tycker det är roligt.
 
Igår gick ridpasset ganska bra ändå. Jag hade inte världsbästa kontrollen, han blev lite lång och vi tappade vänster bakben i högersvängarna, men det gick ändå helt okej. Jag känner tydligt att vi har fått en bättre kontakt och att jag har bättre kontroll i allmänhet. Sen att jag ändå inte får igenom allt jag vill, det får vi jobba ännu mera på. Men jäklar vad dressyrtrimningen har gett mycket i hoppningen!
 
Känslan på Zigge i hoppningen är väldigt konstig. Vi är flera som ridit honom mycket, jag, min tränare, och de två som hoppat honom allra mest när han stod på ridskolan. Vi alla säger samma sak; Man får ingen avståndskänsla. Det känns liksom alltid fel. Man kan vända upp mot ett hinder och ibland kan man nästan tänka "Är det två språng kvar eller 12?". Helt knäppt, och SKITSVÅRT att rida på. I början gjorde det att jag aldrig liksom hann bli klar, aldrig litade på att vi skulle hoppa av, men nu börjar jag ändå kunna slappna av och lita på Z att det blir bra. Han är ju en klippa och ordnar upp det när det blir fel. Men det känns hur som helst bra nu att jag får lite mer känsla.
 
 
Bästa rida-ut-kompisen Tage var med också, jätteduktiga!

Gårdagens ridpass - Gonzo

 
Igår hoppade jag 115 cm på C-ponny. Om jag skulle hoppa motsvarande på Zigge skulle det alltså bli 135 cm. Så modig är ju inte jag, vad hände!?
 
Jo, igår när jag satt och plockade ihop på jobbet för att gå hem ringde Malin och frågade om jag orkade rida Gonzo en sväng. De skulle nämlilgen till SRK för att hoppträna, men hade bra en pilot till två ponnyer. Hon frågade om jag kanske rent av ville gå in på hoppträningen, och jag tänkte såklart att det är ju jättekul! Det blir ju itne så högt, men är nyttigt för Gonzo och även för mig.
 
Det blev inte riktigt så lågt, utan vi tog oss över 115 cm. Det mesta var dock lägre, men ändå! Herregud vad roligt det var! Jag rider ju inte Gonzo på riktigt samma sätt som tjejerna gör. Jag försöker alltid få honom att galoppera lite mer på styrka än på fart. Tjejerna jobbar ju såklart också med det, men jag har ju lite mer att sätte emot. Det var himla nyttigt för Gonzo och man ser på filmen här nedan att han verkligen får ta i ordentligt några gånger. Två gånger tvärnitade vi också i ren protest, trots att vi ena gången låg perfekt. Men det var SÅ jäkla roligt!
 
Snacka om att jag behövde det här efter lördagens hoppträning. Att få känna att jag inte är helt värdelös. Tusen tack bästaste Malin, Emme och Carro för att jag får rida er fina fina prins!
 
 
 
 
 

Dagens hoppträning - Zigge

 
Idag blev det hoppträning med Ziggeprinsen och det gick tyvärr inte så bra som jag hade hoppats. Vi fick helt enkelt inte riktigt till det. Men jag veeeeet ju att jag inte kan förvänta mig så mycket när jag inte har möjligheten till kontinuerlig hoppträning/bomträning och heller inte har en sadel jag kan rida ordentligt i. Men ändå... Man blir ju besviken...
 
Hur som helst gjorde vi en övning där vi fick öva mycket linjer, och jag tycker inte att jag har problem att följa linjerna, jag är ganska bra på att rida !rätt väg" om man säger så. Däremot att hålla honom i en bra galopp, utan att han lägger sig på och drar iväg i full fart eller så... Det är svårt.
 
Som vanligt när jag hoppar så ser det ändå inte så jäkla illa ut som det känns. Det är helt galet. Nu ska jag inte säga att det ser särskilt bra ut heller för det gjorde det inte, men jag kan säga att känslan är tusen gånger värre än hur det ser ut. Men alla jag känner osm har hoppat honom säger samma sak, att det känns mycket sämre än det ser ut.
 
Nu måste jag verkligen spara mina pengar så att jag kan köpa en ordentlig hoppsadel till Zigge. Det skulle också sitta riktigt fint med lite cadsh att kunna träna lite oftare för. Haha! Mycket vil ha mer! Och häst har jag ju mycket av, ca 185 cm hög faktiskt :)

Ã…rets sista pay n' jump

Igår var det årets sista pay n' jump. Det var så stört många starter att jag var heeelt slut i huvudet efteråt! Men kul hade jag! Jag och Zigge var anmälda till 90 och 100, men jag planerade att hoppa 100 + 100, men insåg sen att eftersom ajg hade så ont i kroppen borde jag ju faktiskt inte ens hoppa alls, så jag startade bara en klass. Då blev det en runda i 100.
 
 
Framhoppningen:
Det hade blivit en liten miss, så när jag skulle rida vid kl.15.30 fick jag veta att Zigge inte hade fått gå ut i hagen på hela dagen. De hade tänkt att han ju skulle gå pay n jumpen och därmed inte skulle ut, men så var det ju inte. Gissa om han var pigg!? Herregud! Jag tog då ut honom och skrittade fram jättelänge. Han hoppade och studsade en hel del kan jag säga. Men väl inne på framhoppningen skötte han sig fint. Vi tog två språng på räcket och det gick så fantastiskt bra! Jag är ju värdelös på att hoppa räcken, så de brukar aldrig gå bra. När vi tog första språnget på oxern fick jag veta att Zigge tydligen kan hoppa 150. Han tog i så in i.... Och vi bara flög! Haha! Men han var så glad så jag skrattade bara åt det. Vi tog det ett par gånger till, men han blev så överladdad att vi bara kom fel och fel. Till slut kände jag att ähh, jag går in ändå.
 
Banan:
Sagt och gjort så gick jag in på banan och väl där inne kom jag på att jag inte var helt hundra på banan. Mitt huvud var som sagt aningen trött efter flera timmar av stilbedömning. Men jag tänkte igenom och kände att jag hade koll till slut. När jag fick startsignal satte vi av i galopp och det kändes bra. Tills vi vände upp mot startlinjen och första hindret. Då skulle vi visst byta galopp i varje och greja, så jag la en volt och vände upp igen. Samma sak hände och jag la en till. Jag fick verkligen koncentrera mig hårt för att få honom att inte hålla på sådär, men tillslut gick det. 
 
När iv för tredje gången vände upp mot starten gick det och vi red på mot första hindret, Han blev han laddad att han tog ett sånt jättesprång igen. Det var bara att försöka hänga med. Andra hindret kom vi lite snett emot och trean gick bra. När vi vände upp mot fyran var vi inte helt överrens och fick därmed med oss lite bommar. Femman var med vattenmatta och det gick bra. här fick vi plötsligt ihop oss lite bättre och 6an, 7an och 8an flöt på riktigt bra. När vi vände upp mot 9an och kombinationen så tittade han till på elementen som stod i a-hindret. Jag fick parera och vi hoppade det i lite för hög hastighet så det blev lite kort, men det gick bra ändå.
 
Jag är ändå jäkligt nöjd!
 
Att det ofta blir lite övertempo och att jag inte riktigt får ihop Zigge känner jag att det inte är ett så jättetråkigt problem. Inte helelr ett särskilt stort. Jag vet vad det beror på; Zigge älskar att hoppa och vi gör det väldigt sällan. Det känns som godtagbara anledningar til latt det inte blir helt perfekt. När jag kommer till ett läge där jag kan rida mer bommar och hoppning, då kommer jag ha helt andra krav på lydnaden. Men nu är jag jättenöjd som det är. Självklart önskar jag att lydnaden var 100%, men jag känner att jag inte riktigt kan kräva det än.
 
Film:
 
 
Stilbedömningen:
Ryttarens sits över hinder - Skänkelläge, överliv, blick - 7p
Ryttarens sits och balans mellan hinder - 7p
Ryttarens inverkansridning och effekten av inverkan - 7,5p
Ryttarens hand - känslighet och följsamhet - 6,5p
Tempo, rytm och hästens balans - 7,5p
Vägval - 7,5p
Totala bilden av ekipaget och dess samspelthet - 7,5p
 
Totalt: 50,5p
 
Den här gången fick jag lite lägre poäng på stilbedömningen, men förra gången var ju oerhört bra poäng. Jag är ändå nöjd med poängen ovan. Det är till och emd lite högre än vad jag kanske kände att jag skulle få. Å andra sidan skulle jag säga att första halvan äv banan var lägre än dessa poäng och andra halvan var högre, så det landar nog på detta. Känns bra!

Film från igår

 

Två helt olika ridpass - Zigge

 
Jaha hörni, igår och idag har jag ridit Zigge, men det blev ett par väldigt stressiga dagar så jag har inte riktigt hunnit uppdatera här. I fredags, alltså igår red jag ett kort dressyrpass innan jag skulle skynda mig itll en träff med ponnycupstjejerna från hopplaget. Det kan ha varit mitt sämsta ridpass med Zigge ever! Haha, det gick inte alls som jag ville!
 
Jag har ju fortfarande väldigt ont i kroppen, och det är framförallt i bröstryggen som det startar och sedan strålar ut. Jag har en gammal skada där, och nu blev det så att varje gång ajg spände till ryggmusklerna så fick jag superont. Det blev alltså väldigt svårt att rida med sitsen. Ni kan ju gissa hur bra det blev, Zigge behöver man ju rida otroligt mycket med sitsen. Men men, ibland måste man ha dåliga pass också.
 
Idag har vi hopptränat för Annelie och där var det helt tvärt om! Jag tror att det var vårt absolut bästa hoppass någonsin! Vi hade fin kontakt Z kunde vänta, även om han blev lite pigg och ville dra på i full fart ett flertal gånger. Känslan att se avstånd var klart bättre (i vanliga fall brukar det ALLTID kännas som att man ligger fel) och jag kunde ta riktigt bra beslut. Jag är så himla nöjd!
 
Sen att vi gjorde en väldigt rolig övning var ju också ett superplus! Men jag tror att det var det absolut roligaste hoppasset vi haft tillsammans! Snälla Susanna filmade lite som ni får se imorgon :)

Lördagens hoppträning - Zigge

 
Hörni, jag har ju missat (Okej, inte hunnit) att uppdatera er om lördagens äventyr med Zigge. Det blev en hoppträning för Annelie. Då vi ju inte hoppar särskilt ofta så var Z riktigt pigg! Det gjorde ju såklart att det hela blev lite svårare då jag inte riktigt får ihop honom. Men mot slutet blev det bättre och bättre och sista rundan, som jag också fick på film (Tack Therese) blev ändå helt okej. Men när han blir sån här, då märks det att han är 185 cm. Men samtidigt är det kul, vem vill inte ha en glad häst liksom? :)